måndag 7 september 2009

Amanda deppbloggar.

Jag hatar att missa bussen och få vänta en timme på nästa.
Men tillslut kom jag hem till Ljusdal i alla fall. UNDERBART!

Jag är inget stort fan av skolan precis.
Det är en sån där sak som jag går i för att jag måste.
För att inte göra min familj besviken. För att...
Ibland kommer det dagar då jag bara vill ge upp och gräva ner mig.
Mitt tålamod är värdelöst och jag har ingen chans att träna upp det.
OM jag går kvar tre år på Glada Hudikskolan kommer alla att inse hur jag verkligen är som person och många kommer nog också att hata mig för det. Det är lätt att visa en annan sida.
Jag vet inte hur många betyg jag FJÄSKADE mig till i högstadiet.
Eller ja, fjäskade OCH fuskade. Jag var en riktigt liar men jävligt duktig på det om jag får säga det själv.
Enligt mig var det lätt att fuska och hade jag inte gjort det hade jag inte gått ut högstadiet med betyg. Det kanske låter tragiskt men så är fallet.

Och denna blogg blev väldigt ärlig nu känner jag.
Men det är väl bra att förvarna lärarna om att jag inte är en lika "good girl" som jag verkar vara.

Hörs!
/Amanda.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar